Forskning vid KMC
Både individen och samhället kan drabbas av allvarliga störningar vid yttre händelser. Katastrofmedicinsk forskning är ett relativt ungt vetenskapligt område, men med stark förankring i klinisk verksamhet och särskilt inom traumakirurgi. Den är nära kopplad till både vardagssjukvården och omhändertagande samt till beredskap inför allvarliga händelser, och har blivit allt mer angelägen i takt med ökade samhällsutmaningar såsom klimatförändringar, pandemier, cyberattacker och antagonistiska hot.
Forskningen som bedrivs vid Katastrofmedicinskt centrum (KMC) är tvärvetenskaplig och interprofessionell och omfattar både katastrofmedicinsk grundforskning och forskning som syftar till att stärka hela traumasystemet. En central utgångspunkt är att förbättra hela traumakedjan – från det initiala ingripandet av lekmän till avancerad vård och återhämtning – samt de organisatoriska förutsättningar som möjliggör effektiv ledning och samordning.
Trauma, det vill säga fysisk skada orsakad av yttre våld, innebär betydande konsekvenser både för individen och för sjukvårdssystemet, i form av lidande, mortalitet och resursbelastning. Vid masskadehändelser eller situationer med störd infrastruktur, till exempel vid krig eller större samhällskriser, ökar komplexiteten ytterligare och ställer höga krav på samordning, prioritering och beslutsfattande med patienten i centrum. Sedan etableringen har verksamheten haft en ledande roll i utvecklingen av katastrofmedicin nationellt och internationellt, bland annat genom att bidra till etableringen av Sveriges första professur i katastrofmedicin. Målet är att stärka både vårdens funktion och samhällets samlade motståndskraft.
Forskningen vid KMC organiseras i sex fokusområden som belyser olika nivåer av traumakedjan: från biologiska processer i den enskilda patienten, till samhällets övergripande beredskap. Målet är att utveckla kunskap som kan omsättas i praktisk handling.
Forskningen bedrivs i sex fokusområden
Traumatologi
Fokusområdet traumatologi behandlar de biologiska och medicinska processer som uppstår vid skada samt hur dessa kan diagnostiseras, behandlas och följas upp för att förbättra patientutfall. Forskningen är orienterad mot skadans natur och de mekanismer som styr läkning och komplikationer.
I praktiken innebär detta forskning om traumatiska skador genom hela vårdkedjan: från skadehändelse till återhämtning orsakade av olika skademekanismer. Det inkluderar klinisk och experimentell traumavård, utveckling av nya behandlingsmetoder, studier av sår och brännskador samt teknik för diagnostik och uppföljning av patienter.
- Johan Junker — Forskningsledare
Innovation och implementation
Fokusområdet innovation och implementation studerar hur kunskap kan omsättas till praktisk nytta genom utvärdering samt utveckling och införande av nya lösningar. En central utgångspunkt är att innovation och utvärdering tillsammans skapar förutsättningar för att kunskap faktiskt används.
I praktiken innebär detta forskning om hur nya teknologier, metoder och arbetssätt införs i vård- och beredskapssystem och hur lärande utvärderingar kan stödja kontinuerlig förbättring. Fokus ligger på hur innovationer kan gå från utveckling till faktisk användning i klinik, utbildning och beredskapsarbete på operativ och organisationsnivå.
- Johanna Nählinder — Forskningsledare
Human factors
Fokusområdet human factors analyserar människans roll i komplexa system, med fokus på hur kognition, perception och fysiologi påverkar beslut och prestation under osäkerhet. Forskningen är inriktad på hur människor tolkar information, prioriterar och agerar i situationer där tid, information och resurser är begränsade. Den adresserar särskilt samspelet mellan människa och system, och hur detta påverkar säkerhet och effektivitet.
I praktiken innebär detta studier av hur individer och team fattar beslut under stress, osäkerhet och tidspress, exempelvis i prehospitala situationer eller vid masskadehändelser. Forskningen omfattar även arbetsbelastning, teamarbete och icke-tekniska färdigheter, samt hur system kan utformas för att stödja mänsklig prestation.
- Erik Prytz — Forskningsledare
Pedagogik
Fokusområdet pedagogik behandlar hur kunskap och förmåga utvecklas, överförs och omsätts i praktisk handling i komplexa verksamheter.
I praktiken innebär detta forskning om utbildning och lärande kopplat till katastrofmedicin och beredskap. Detta inkluderar bland annat avancerad professionell träning med simulering och folkbildning riktad mot allmänheten. Fokus ligger på hur utbildning kan stärka individers och organisationers beredskap och handlingsförmåga i verkliga situationer.
- Lars Kåreklint — Forskningsledare
Organisation och ledning
Fokusområdet organisation och ledning analyserar hur komplexa verksamheter struktureras, koordineras och styrs, särskilt i situationer där flera aktörer måste agera tillsammans under osäkerhet. Forskningen fokuserar på beslutssystem, ansvarsfördelning och samordning mellan aktörer, samt hur organisationer kan utformas för att hantera dynamiska och resurskrävande händelser på ett effektivt sätt.
I praktiken innebär detta forskning om hur vård- och beredskapssystem organiseras vid allvarliga händelser, inklusive beslutsfattande, resursfördelning och samverkan mellan aktörer. Fokus ligger på att utveckla robusta strukturer för ledning och koordinering i komplexa och resurskrävande situationer.
- Peter Berggren — Forskningsledare
Samhällsberedskap och resiliens
Fokusområdet samhällsberedskap och resiliens behandlar samhällets samlade förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från allvarliga störningar. Forskningen är systemövergripande och analyserar hur olika delar av samhället som hälso- och sjukvård, offentliga aktörer, civilsamhället och befolkning tillsammans bidrar till beredskap och resiliens. Fokus ligger på långsiktig kapacitetsutveckling, policy och integration av resurser på samhällsnivå.
I praktiken innebär detta forskning om hur hälso- och sjukvård, myndigheter och civilbefolkning tillsammans bidrar till beredskap och resiliens. Det inkluderar frågor om civilbefolkningens roll i kris och krig, kunskaper från global hälsa, totalförsvarsplanering samt hur beredskap kan byggas och integreras på systemnivå.
- Carl-Oscar Jonson — Forskningsledare
Projekt
Forskningsprojekt
Utvalda forskningsprojekt vid KMC 2026.
Forskningsprojekt Nya behandlingar för sårinfektioner Johan Junker, Daniel Aili
Projekten i denna projektfamilj syftar till att utveckla och utvärdera antimikrobiella peptider som behandlingsstrategi mot sårinfektioner, genom innovativ design och optimerade leveranssystem, för att öka stabilitet, minska toxicitet och bibehålla eller förstärka antimikrobiell effekt inför framtida kliniska studier.
Medarbetare: Zeljana Sotra, Elisa Zattarin
Samarbetspartners: Georgios Sotiriou (Stockholms universitet), Martin Andersson (Chalmers), Hazem Khalaf (Örebro universitet), Linn Berglund (Luleå tekniska universitet), S2 Medical AB, Absorbest AB, Cytacoat AB, Ampheria AB.
Forskningsprojekt Biofabrikation med autologa celler, biomaterial och 3D-bioprinting Johan Junker, Daniel Aili
Projekten i denna projektfamilj syftar till att utveckla en ny metod för hudtransplantation vid stora sår, baserad på porösa gelatinmikrobärare och avancerad biofabrikation, för att förbättra funktionella och estetiska resultat samt möjliggöra kliniskt relevant celltransplantation från laboratorium till klinik.
Medarbetare: Rozalin Shamasha, Shora Zamani Fekri, Sneha Kollenchery Ramanathan, Nina Reustle, Gunnar Kratz
Samarbetspartners: Lars Kölby, Peter Apelgren, Karsin Säljö, Kristin Oskarsdotter (Sahlgrenska), Percell Biolytica AB.
Forskningsprojekt AI-driven Ramanbaserad plattform för snabb sårdiagnostik och identifiering av patogener Johan Junker, Daniel Aili
Projektet syftar till att utveckla en snabb och icke-invasiv diagnostisk plattform för sårinfektioner, som kombinerar ytförstärkt Ramanspektroskopi och AI-baserad analys, för realtidsidentifiering av patogener och multiresistens, minskad antibiotikaanvändning och förbättrade kliniska utfall i klinisk vårdmiljö och stärkt behandlingsprecision.
Medarbetare: Linnea Midlöv, Zeljana Sotra, Navneet Chaudhary, Ario Jafari, Thomas Ederth
Samarbetspartners: Serstech AB.
Forskningsprojekt Exoskelett för räddningspersonal Erik Prytz
Projektet syftar till att undersöka hur aktiva och passiva exoskelett kan förbättra arbetsmiljö och minska skador inom räddningstjänsten, genom behovsanalys, teknisk anpassning och användartester, för ökad säkerhet, ergonomi och hållbarhet i operativ verksamhet för svensk räddningspersonal nationellt.
Samarbetspartners: Emmanuel Dean, Chalmers; Fabian Just, Ulm universitet
Forskningsprojekt Resilient Citizen (RECITE) Carl-Oscar Jonson, Erik Prytz
Projektet syftar till att utveckla evidensbaserade modeller för totalförsvarsplanering genom systematisk inkludering av civilbefolkningens resurser och roller i beredskapsplaner, för att stärka samordning, beslutsfattande och effektivitet vid kris, krig och allvarliga samhällsstörningar.
Samarbetspartners: Norges teknisk‑naturvitenskapelige universitet (NTNU) Samfunnsforskning, Ohio State University, SINTEF
Forskningsprojekt Prehospitalt beslutsfattande vid masskadehändelser Jenny Pettersson
Projektet syftar till att undersöka prehospitalt beslutsfattande vid masskadehändelser, med fokus på avtransportbeslut, genom intervjuer och jämförelser mellan utbildningsnivåer, för att stärka beslutsstöd, utbildning och effektiv sjukvårdsledning under osäkerhet och tidspress i prehospital verksamhet och övningsbaserade scenarier.
Medarbetare: Sara Karlsson